Nu vill vi träffas utomhus – en trend som vuxit sig starkare efter coronapandemin
I takt med att staden förtätas skapas ett högre tryck på gatumiljöer, parker och närliggande naturområden när allt fler människor ska samsas på en mindre yta. Allt fler vill träffas ute och umgås, både i och runt om staden. Samtidigt ställer klimatförändringarna större krav på landskapsarkitekter och stadsplanerare att skapa robusta och hållbara platser där sociala och ekologiska värden kan mötas.
I Coronapandemins spår har många upplevt att närheten till promenadstråk och naturmiljöer spelar en allt viktigare roll, både som start för en arbetsdag på hemmakontoret och på fritiden. En daglig promenad runt i närmiljön har hjälpt många att få in en daglig rutin och en känsla av att gå till och från arbetet.
På sätt och vis har stressen att varje ledig stund ha upplevelser som kan visas upp i sociala medier minskat och det nu blivit lättare att välja det man innerst inne vill, som att vara ute i naturen till exempel. En skogspromenad har också blivit lösningen för många att träffas på ett trevligt och säkert sätt. Park, friluftsområden och naturreservat kring städerna har fått mångt fler besökare. Det nyupptäckta stora intresset för att vandra i naturen har fått en extra skjuts och nu upplever kommuner att det är dags att modernisera och renovera och utveckla områdena.
Dessutom vill människor träffas spontant i staden, antingen i parker, i gaturum eller på den gemensamma gården. Kompaktare lägenheter skapar ett behov av gemensamma vistelseytor. Det blir allt mer aktuellt med innergårdar som bjuder in till både egna och gemensamma aktiviteter, från att laga mat tillsammans till att njuta av en vacker utomhusmiljö. Ett växthus på bostadsgården kan fungera både till att odla i och som gemensamt uterum med plats för många. I gatumiljön kan omsorgsfullt placerade bänkar vid knutpunkter och längs promenadstråk skapa hemkänsla till området och förutsättningar för möten. Under Coronapandemin har parkerna varit populära och viktiga mötesplatser för alla åldrar. Redan innan pandemin såg vi ett ökat nyttjande och hårdare slitage i parkerna då städerna förtätas. Lekplatsen i stadsdelens park är ett populärt utflyktsmål för barnfamiljen som bor i staden och många vill också sporta och gymma utomhus i närområdet till där man bor. Det ställer höga krav på utförande och skötsel av parkerna och fler parkytor som kan rymma både ytor för aktivitet och platser för vila och återhämtning.
"Vi ser också att klimatförändringar påverkar den gestaltade livsmiljön.
När allt fler städer förtätas samtidigt som utrymme för djur- och växtliv behöver främjas, måste naturliga ekosystem gestaltas i staden. Det börjar också finnas en större förståelse av värdet att bevara vegetation istället för att ersätta. Nyttan av ekosystemtjänster och hälsofördelar av träd och grönska generellt är tydliga och vi kommer att se andra prioriteringar i framtiden än hittills mellan tillexempel parkeringar och träd i gaturum.
Extremare väder med mer nederbörd och längre perioder av torka ställer högre krav på växter och ytbeläggningar, men öppnar också upp för växter som tidigare inte varit aktuella på våra breddgrader. Träd som tidigare varit för känsliga för vårt klimat blir allt vanligare i stadsbilden. Samtidigt är det viktigt att bibehålla vår inhemska flora och fauna. Växternas ekosystemtjänster får också en mer betydande roll för förbättring av luftkvalitén, nedkylande effekt och pollinering i staden.
Fokus på dagvattenhantering ökar i planeringen och då kan nya parker och sociala rum skapas runt exempelvis dagvattendammar. Öppna lösningar där vattnet är synligt i dammar och diken och växter som samlar upp och renar dagvatten skapar vackra utomhusmiljöer och blir samtidigt viktiga våtmarksbiotoper. I planeringen för nya bostadsområden finns exempel på hur dammar och diken gestaltas som en naturpark med tillägg av stigar, sittplatser och bryggor för tillgänglighet och för närliggande skolors pedagogiska verksamhet.
De senaste somrarna har påmint oss om vikten av grönskans svalkande och temperaturutjämnande funktion i stadsmiljön. I varmare länder är parkerna de få platser i städerna där man i huvud taget kan umgås dagtid under sommarhalvåret just tack vare den svalkande skuggan från stora uppvuxna träd.
3-30-300 är en praktisk tumregel som har slagit igenom i stadsplanering internationellt tack vare att den är enkel att förstå och tillämpa i planeringen av en stad. Träden spelar stor roll för att en stad ska bli behaglig och hälsosam att vistas i och samtidigt robust och hållbar i takt med att klimatet förändras. Regeln går i korthet ut på att du ska kunna se tre träd från ditt fönster vid din bostad, skola och arbetsplats, att 30% av ytan i ett stadskvarter ska skuggas av trädkronor samt att ingen ska ha längre än 300 meter till närmaste park eller grönområde.
Träden i en stad har en mängd positiva egenskaper för människornas hälsa och välmående. Träden renar luften, reducerar temperaturen och tar upp dagvatten och bidrar på så sätt också ekonomiskt genom att hjälpa städerna att hushålla med resurser.
I-Tree är ett intressant amerikanskt dataprogram som tagits fram för att beräkna en del av alla de ekosystemtjänster som träden bidrar med. Programmet bygger på forskning och vetenskapliga studier samt insamlade mätresultat och lokala uppgifter. Luftföroreningar, kolupptagning, kolinlagring och dagvatten kan tex beräknas med hjälp av programmet. I-Tree kan också användas för att beräkna krontäckningsgrad som är en parameter i tumregeln 3-30-300. Sverige har varit delaktig i framtagandet av programmet som hittills går att applicera på områden i USA, Storbritannien och Sverige.
En stad som är bra för barnen är bra för alla
Fokus på barnens plats i staden och närmiljön ökade 2020 när FN:s konvention om barnets rättigheter blev svensk lag. I lagen finns flera skrivningar som är relevanta för utformningen av utemiljöer. Exempelvis handlar det om att barn har rätt till lek, vila och fritid. Vi ser att barnkonsekvensanalyser efterfrågas i allt fler projekt och att barnens perspektiv behöver finnas med tidigt i planeringen.
När en skola skulle kompletteras med en ny skolbyggnad fick planerarna tänka om efter att barnen fått berätta hur de använde sin nuvarande skolgård. Byggnaderna placering anpassades så att kontakten med den närliggande kullen med naturmark och träd fick vara kvar. Ett annat exempel var då en grässluttning som var mycket populär för pulka-åkning riskerade att byggas bort men som kunde sparas som grönområde och införlivas i planeringen efter att barnen kommit till tals.
En stad som är bra för barnen är bra för alla. Det finns säkra gångvägar, parker och natur. I stadsrummet behöver nu torg och gröna platser utformas som är tillräckligt stora och som lockar barnen till aktivitet och upptäckarglädje i närheten av bostaden. Återigen platser för alla åldrar att mötas och umgås.
Morgondagens trender inom landskapsarkitektur
- Landskapsarkitekturen integrerats i samhällsbyggandet där såväl sociala som ekologiska frågor får ökad betydelse.
- Ökad ödmjukhet för en plats historia att se till befintliga värden och vilja att bevara vegetation och återanvända byggnadsmaterial.
- Barnkonsekvensanalyser efterfrågas i allt fler projekt och får förhoppningsvis större tyngd och genomslag.
- Kommunerna kommer att behöva utveckla och förstärka sina parker, friluftsområden och naturreservat för att möta trycket av allt fler besökare.
- Fokus på dagvattenhantering ökar i planeringen - flera kommuner är öppna för att testa nya lösningar.
- Träd som tidigare varit för känsliga för vårt klimat blir allt vanligare i stadsbilden.
- Fler stråk för olika cykelhastigheter och för gående.
- Offentliga cykelservicestationer, väderskydd och garagelösningar för parkerade cyklar blir också allt vanligare.
- Större fokus på vägledande lösningar där möblering och materialbehandling används för att minska konflikter som kan uppstå mellan el-sparkcyklar och alla andra som nyttjar gaturummet.
Nu vill vi träffas utomhus – en trend som vuxit sig starkare efter coronapandemin
I takt med att staden förtätas skapas ett högre tryck på gatumiljöer, parker och närliggande naturområden när allt fler människor ska samsas på en mindre yta. Allt fler vill träffas ute och umgås, både i och runt om staden. Samtidigt ställer klimatförändringarna större krav på landskapsarkitekter och stadsplanerare att skapa robusta och hållbara platser där sociala och ekologiska värden kan mötas.
I Coronapandemins spår har många upplevt att närheten till promenadstråk och naturmiljöer spelar en allt viktigare roll, både som start för en arbetsdag på hemmakontoret och på fritiden. En daglig promenad runt i närmiljön har hjälpt många att få in en daglig rutin och en känsla av att gå till och från arbetet.
På sätt och vis har stressen att varje ledig stund ha upplevelser som kan visas upp i sociala medier minskat och det nu blivit lättare att välja det man innerst inne vill, som att vara ute i naturen till exempel. En skogspromenad har också blivit lösningen för många att träffas på ett trevligt och säkert sätt. Park, friluftsområden och naturreservat kring städerna har fått mångt fler besökare. Det nyupptäckta stora intresset för att vandra i naturen har fått en extra skjuts och nu upplever kommuner att det är dags att modernisera och renovera och utveckla områdena.
Dessutom vill människor träffas spontant i staden, antingen i parker, i gaturum eller på den gemensamma gården. Kompaktare lägenheter skapar ett behov av gemensamma vistelseytor. Det blir allt mer aktuellt med innergårdar som bjuder in till både egna och gemensamma aktiviteter, från att laga mat tillsammans till att njuta av en vacker utomhusmiljö. Ett växthus på bostadsgården kan fungera både till att odla i och som gemensamt uterum med plats för många. I gatumiljön kan omsorgsfullt placerade bänkar vid knutpunkter och längs promenadstråk skapa hemkänsla till området och förutsättningar för möten. Under Coronapandemin har parkerna varit populära och viktiga mötesplatser för alla åldrar. Redan innan pandemin såg vi ett ökat nyttjande och hårdare slitage i parkerna då städerna förtätas. Lekplatsen i stadsdelens park är ett populärt utflyktsmål för barnfamiljen som bor i staden och många vill också sporta och gymma utomhus i närområdet till där man bor. Det ställer höga krav på utförande och skötsel av parkerna och fler parkytor som kan rymma både ytor för aktivitet och platser för vila och återhämtning.
"Vi ser också att klimatförändringar påverkar den gestaltade livsmiljön.
När allt fler städer förtätas samtidigt som utrymme för djur- och växtliv behöver främjas, måste naturliga ekosystem gestaltas i staden. Det börjar också finnas en större förståelse av värdet att bevara vegetation istället för att ersätta. Nyttan av ekosystemtjänster och hälsofördelar av träd och grönska generellt är tydliga och vi kommer att se andra prioriteringar i framtiden än hittills mellan tillexempel parkeringar och träd i gaturum.
Extremare väder med mer nederbörd och längre perioder av torka ställer högre krav på växter och ytbeläggningar, men öppnar också upp för växter som tidigare inte varit aktuella på våra breddgrader. Träd som tidigare varit för känsliga för vårt klimat blir allt vanligare i stadsbilden. Samtidigt är det viktigt att bibehålla vår inhemska flora och fauna. Växternas ekosystemtjänster får också en mer betydande roll för förbättring av luftkvalitén, nedkylande effekt och pollinering i staden.
Fokus på dagvattenhantering ökar i planeringen och då kan nya parker och sociala rum skapas runt exempelvis dagvattendammar. Öppna lösningar där vattnet är synligt i dammar och diken och växter som samlar upp och renar dagvatten skapar vackra utomhusmiljöer och blir samtidigt viktiga våtmarksbiotoper. I planeringen för nya bostadsområden finns exempel på hur dammar och diken gestaltas som en naturpark med tillägg av stigar, sittplatser och bryggor för tillgänglighet och för närliggande skolors pedagogiska verksamhet.
De senaste somrarna har påmint oss om vikten av grönskans svalkande och temperaturutjämnande funktion i stadsmiljön. I varmare länder är parkerna de få platser i städerna där man i huvud taget kan umgås dagtid under sommarhalvåret just tack vare den svalkande skuggan från stora uppvuxna träd.
3-30-300 är en praktisk tumregel som har slagit igenom i stadsplanering internationellt tack vare att den är enkel att förstå och tillämpa i planeringen av en stad. Träden spelar stor roll för att en stad ska bli behaglig och hälsosam att vistas i och samtidigt robust och hållbar i takt med att klimatet förändras. Regeln går i korthet ut på att du ska kunna se tre träd från ditt fönster vid din bostad, skola och arbetsplats, att 30% av ytan i ett stadskvarter ska skuggas av trädkronor samt att ingen ska ha längre än 300 meter till närmaste park eller grönområde.
Träden i en stad har en mängd positiva egenskaper för människornas hälsa och välmående. Träden renar luften, reducerar temperaturen och tar upp dagvatten och bidrar på så sätt också ekonomiskt genom att hjälpa städerna att hushålla med resurser.
I-Tree är ett intressant amerikanskt dataprogram som tagits fram för att beräkna en del av alla de ekosystemtjänster som träden bidrar med. Programmet bygger på forskning och vetenskapliga studier samt insamlade mätresultat och lokala uppgifter. Luftföroreningar, kolupptagning, kolinlagring och dagvatten kan tex beräknas med hjälp av programmet. I-Tree kan också användas för att beräkna krontäckningsgrad som är en parameter i tumregeln 3-30-300. Sverige har varit delaktig i framtagandet av programmet som hittills går att applicera på områden i USA, Storbritannien och Sverige.
En stad som är bra för barnen är bra för alla
Fokus på barnens plats i staden och närmiljön ökade 2020 när FN:s konvention om barnets rättigheter blev svensk lag. I lagen finns flera skrivningar som är relevanta för utformningen av utemiljöer. Exempelvis handlar det om att barn har rätt till lek, vila och fritid. Vi ser att barnkonsekvensanalyser efterfrågas i allt fler projekt och att barnens perspektiv behöver finnas med tidigt i planeringen.
När en skola skulle kompletteras med en ny skolbyggnad fick planerarna tänka om efter att barnen fått berätta hur de använde sin nuvarande skolgård. Byggnaderna placering anpassades så att kontakten med den närliggande kullen med naturmark och träd fick vara kvar. Ett annat exempel var då en grässluttning som var mycket populär för pulka-åkning riskerade att byggas bort men som kunde sparas som grönområde och införlivas i planeringen efter att barnen kommit till tals.
En stad som är bra för barnen är bra för alla. Det finns säkra gångvägar, parker och natur. I stadsrummet behöver nu torg och gröna platser utformas som är tillräckligt stora och som lockar barnen till aktivitet och upptäckarglädje i närheten av bostaden. Återigen platser för alla åldrar att mötas och umgås.
Morgondagens trender inom landskapsarkitektur
- Landskapsarkitekturen integrerats i samhällsbyggandet där såväl sociala som ekologiska frågor får ökad betydelse.
- Ökad ödmjukhet för en plats historia att se till befintliga värden och vilja att bevara vegetation och återanvända byggnadsmaterial.
- Barnkonsekvensanalyser efterfrågas i allt fler projekt och får förhoppningsvis större tyngd och genomslag.
- Kommunerna kommer att behöva utveckla och förstärka sina parker, friluftsområden och naturreservat för att möta trycket av allt fler besökare.
- Fokus på dagvattenhantering ökar i planeringen - flera kommuner är öppna för att testa nya lösningar.
- Träd som tidigare varit för känsliga för vårt klimat blir allt vanligare i stadsbilden.
- Fler stråk för olika cykelhastigheter och för gående.
- Offentliga cykelservicestationer, väderskydd och garagelösningar för parkerade cyklar blir också allt vanligare.
- Större fokus på vägledande lösningar där möblering och materialbehandling används för att minska konflikter som kan uppstå mellan el-sparkcyklar och alla andra som nyttjar gaturummet.
Relaterade nyheter
