Artikel: Aktivitetsbaserad skola – framtidens lärmiljö?
Morgondagens lärmiljöer är flexibla, hållbara och kreativa. Dessutom är de yteffektiva, byggda i flera plan och inredda med omsorg för att på bästa sätt stödja undervisningen. Och glöm stora asfalterade skolgårdar – morgondagens skolgårdar är en del av den aktivitetsbaserade skolan och är planerade för både rekreation och aktivitet.
Större barnkullar i förskole- och skolåldern gör att det kommer att byggas många skolor och förskolor kommande år vilket har lett till ett kraftigt ökat intresse hos privata fastighetsägare. Samtidigt har svenska elevers skolresultat kopplat till arbetsro och trygghet i skolan hamnat i fokus. Frågan är hur morgondagens skolor både blir en bra investering och ger bäst förutsättningar för att möta varje elevs behov?
- Elevunderlaget ändras hela tiden, vilket gör att skolorna behöver vara flexibla för att snabbt kunna svara upp mot nya förutsättningar. En aktivitetsbaserad skola ställer krav på utformning och inredning. Lärmiljöer består av både stora och små, öppna och slutna rum för att stödja elevernas individuella behov och olika inlärningsstilar. Lösningen är bland annat att skapa zoner för olika lärsituationer som samling, grupparbete, enskilt arbete och praktiskt undersökande arbete men även för avkoppling. Trygghet, studiero och flexibilitet är nyckelorden, säger Margareta Löfgren arkitekt hos Archus.
En trend är att skolor och kontor närmar sig varandra i inredningen. Medan kontoren blivit mer lekfulla syns det i skolorna alltmer textilmattor, stoppade möbler och ljuddämpande material för att få en lugn lärmiljö. Inredning och färgsättning bildar en harmonisk helhet för att inte ge eleverna för många intryck.
Hållbarhetsfrågan är het även i morgondagens skola. Behagligt inomhusklimat, ljusa lokaler med bra akustik och luftkvalitet bidrar till ett framgångsrikt lärande. Låga underhålls- och driftkostnader och låg energiförbrukning är en självklarhet liksom hållbara material, men också ett hållbart tänk kring användandet av ytorna. För morgondagens skola byggs inte enbart för elever dagtid, utan delar av byggnaden ska enkelt kunna användas till annan verksamhet efter skoltid.
- En ny skola är ett bra tillfälle för verksamheten att tänka om och förnya sitt arbetssätt. Att implementera nya tankar tar både tid och kraft, därför samarbetar vi gärna med en pedagogisk processledare som fungerar som en brygga mellan verksamhet och arkitekter. Gemensam målbild och delaktighet är nyckeln till ett lyckat skolbygge, säger Anna Kovacs arkitekt på Archus.
Tre viktiga trender för morgondagens lärmiljöer
- Aktivitetsbaserade lärmiljöer anpassade både till olika lärsituationer och elevernas individuella behov
- Utemiljön är lika planerad som innemiljön – det finns rum för avkoppling, aktivitet och samtal.
- Hållbarhet i alla dimensioner finns med i hela processen, från materialval till långsiktigt användande av lokalerna.
Här kan du se fler exempel på hur vi arbetar med lärmiljöer >>
Artikel: Aktivitetsbaserad skola – framtidens lärmiljö?
Morgondagens lärmiljöer är flexibla, hållbara och kreativa. Dessutom är de yteffektiva, byggda i flera plan och inredda med omsorg för att på bästa sätt stödja undervisningen. Och glöm stora asfalterade skolgårdar – morgondagens skolgårdar är en del av den aktivitetsbaserade skolan och är planerade för både rekreation och aktivitet.
Större barnkullar i förskole- och skolåldern gör att det kommer att byggas många skolor och förskolor kommande år vilket har lett till ett kraftigt ökat intresse hos privata fastighetsägare. Samtidigt har svenska elevers skolresultat kopplat till arbetsro och trygghet i skolan hamnat i fokus. Frågan är hur morgondagens skolor både blir en bra investering och ger bäst förutsättningar för att möta varje elevs behov?
- Elevunderlaget ändras hela tiden, vilket gör att skolorna behöver vara flexibla för att snabbt kunna svara upp mot nya förutsättningar. En aktivitetsbaserad skola ställer krav på utformning och inredning. Lärmiljöer består av både stora och små, öppna och slutna rum för att stödja elevernas individuella behov och olika inlärningsstilar. Lösningen är bland annat att skapa zoner för olika lärsituationer som samling, grupparbete, enskilt arbete och praktiskt undersökande arbete men även för avkoppling. Trygghet, studiero och flexibilitet är nyckelorden, säger Margareta Löfgren arkitekt hos Archus.
En trend är att skolor och kontor närmar sig varandra i inredningen. Medan kontoren blivit mer lekfulla syns det i skolorna alltmer textilmattor, stoppade möbler och ljuddämpande material för att få en lugn lärmiljö. Inredning och färgsättning bildar en harmonisk helhet för att inte ge eleverna för många intryck.
Hållbarhetsfrågan är het även i morgondagens skola. Behagligt inomhusklimat, ljusa lokaler med bra akustik och luftkvalitet bidrar till ett framgångsrikt lärande. Låga underhålls- och driftkostnader och låg energiförbrukning är en självklarhet liksom hållbara material, men också ett hållbart tänk kring användandet av ytorna. För morgondagens skola byggs inte enbart för elever dagtid, utan delar av byggnaden ska enkelt kunna användas till annan verksamhet efter skoltid.
- En ny skola är ett bra tillfälle för verksamheten att tänka om och förnya sitt arbetssätt. Att implementera nya tankar tar både tid och kraft, därför samarbetar vi gärna med en pedagogisk processledare som fungerar som en brygga mellan verksamhet och arkitekter. Gemensam målbild och delaktighet är nyckeln till ett lyckat skolbygge, säger Anna Kovacs arkitekt på Archus.
Tre viktiga trender för morgondagens lärmiljöer
- Aktivitetsbaserade lärmiljöer anpassade både till olika lärsituationer och elevernas individuella behov
- Utemiljön är lika planerad som innemiljön – det finns rum för avkoppling, aktivitet och samtal.
- Hållbarhet i alla dimensioner finns med i hela processen, från materialval till långsiktigt användande av lokalerna.
Här kan du se fler exempel på hur vi arbetar med lärmiljöer >>
Dela denna nyhet
Datum
13 december, 2021
Skribent
Taggar
Relaterade nyheter
