Artikel: Archus utvecklar framtidens städer
Archus grundades 1986 med drivkraften att vara stor nog att ta uppdrag som förändrar samhällen. I över 35 år har vi arbetat brett med arkitektur och stadsutveckling. Här berättar Erik Bruhn, vd på Archus Arkitektur och Michael Larsson, vd på Archus Development om hur de arbetar för att utveckla stadsdelar som vi både kan trivas i och som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara.
– Archus har sedan starten varit engagerad inom stadsutvecklingsfrågor. I Mälardalen har vi en näst intill obruten tradition av att få bidra i stora stadsutvecklingsprojekt som idag är realiserade. Exempel på dessa är Lilludden och Öster Mälarstrand i Västerås, säger Erik Bruhn, vd för Archus Arkitektur.
För åtta år sedan vidgade Archus verksamheten och bildade dotterbolaget Archus Development, som arbetar med affärs- och fastighetsutveckling. Bolagets vd Michael Larsson, berättar mer:
– Vår roll inom Archuskoncernen är att vi arbetar med att ta fram stadsdelar och driver stadsutvecklingsprojekt. Vi brinner för en hållbar stadsutveckling och arbetar med allt från att ta fram tidiga idéer till att ta hand om hela kedjan med affärsutveckling, ledning och förverkliga idéerna till färdiga byggrätter. Genom vårt tredje bolag i koncernen, Archus Partner kan vi även projektutveckla husen för våra kunder som vill få ”nyckeln i handen”. Det största projektet som vi arbetar med just nu kommer att bli totalt 8 000 bostäder, berättar Michael Larsson.
Hur skiljer sig tänket inom stadsutveckling idag från tidigare?
– Det har byggts områden där vi med årens lopp sett att det inte fungerat helt perfekt. Idag arbetar vi på ett helt annat sätt, inte minst så att en stadsdel har de funktioner som krävs för att fungera även för framtiden. Pandemin har till exempel accelererat behovet av service i närområdet, det gör att vi ser att behov och funktioner behöver lösas nära bostaden. Varje stadsdel behöver sina funktioner, där vissa stråk kan ha en typ av kvaliteter och andra stråk kan ha andra kvaliteter utan att konkurrera. När det byggs nya områden så ser alla framför sig att det ska vara en bottenvåning med butiker. Svenskars köp- och cafébeteende är samtidigt inte så omfattande, alla stråk kan inte fungera på det sättet. Då är det i stället bättre att satsa på caféer och butiker där det fungerar och skapa andra kvaliteter i övriga delar. Det blir bättre både för staden och invånarna. Idealet är en blandstad där vi får in alla kvaliteter. Där det inte finns så mycket bostäder idag, behöver vi bygga bostäder och vice versa, men också satsa på att göra tydliga stråk i staden, beskriver Michael.
Hur skapas en stadsmiljö som är socialt hållbar?
– Idag finns det mycket kunskap om det. När en stad ska fungera i praktiken så behöver vi skapa trygghet och sociala samband. Det finns mycket forskning, men det krävs även ett intresse från fastighetsbolag och politiken. Idag är det ett helt annat fokus på social hållbarhet än bara för 8–10 år sedan. För oss som arbetar med stadsutveckling är det många parametrar att ta hänsyn till, och inte minst hur vi vill leva i framtiden. Många stadsdelar tar 5–10 år i planprocessen, sedan ska det byggas. Av de stadsdelar som planeras idag dröjer det ända till 2040–2050 innan de sista som ska bo där flyttar in.
Hur siar man in i framtiden?
– Ett sätt är att prata med ungdomar. Där kan vi se att många är fokuserade på trygghetsfrågan. I det korta perspektivet kan de tro att de vill bo i gated communities, men är det dit vi vill med samhället? De känner sannolikt inte heller till vilka verktyg som finns inom stadsutveckling, däremot behöver vi lyssna på deras önskemål om en ökad trygghet. Det finns många sätt som vi kan arbeta med trygghet, allt från hur vi utformar stadsdelar, hur vi placerar byggnader, hur vi arbetar med ljus, hur fönster placeras och hur vi arbetar med torg och parker, säger Michael.
AI-teknologi i stadsbyggnadsprocessen
Ett område som håller på att förändra fastighetsbranschen är digitaliseringen och användandet av AI. Archus är ett av de första svenska arkitektföretagen som certifierats i planerings- och designverktyget SpaceMaker. Erik Bruhn berättar:
– När vi ritar ett projekt arbetar vi med konsulter för olika typer av analyser. Om vi kompletterar detta med AI-teknologi, kan vi med öppna data och enkla ingångsparametrar ta fram stadsdelar på ett snabbare och mer effektivt sätt.
Var finns den största nyttan?
– I dagsläget är det analyser av dagsljus och buller som vi ser den största nyttan. Nu kan vi snabbt få en validering på att våra lösningar håller. Ett annat område där vi också kan ha stor nytta av AI-teknologi är för att hitta den allra mest yteffektiva lösningen så att det blir så mycket byggbar yta det bara går och att man lägger pengar där det syns och gör nytta, förklarar Erik.
Michael lyfter även fram en annan stor framtidsfråga.
– Mobilitet är en stor diskussion idag. I stället för parkeringshus pratar vi om mobilitetshus, där du ansluter med bilen och sedan åker vidare med andra fordon. Om vi inte har bilar som står parkerade överallt så kan vi skapa helt andra stadsmiljöer i stället för stora boulevarder. Redan nu börjar det bli möjligt, alla har fått möjlighet att pröva på ett annat sätt med exempelvis elsparkscyklar. I framtiden kommer vi kunna ha samma beteende med bilar, där vi kallar på en självkörande bil på samma sätt som en taxi. Självklart kan vi omvandla parkeringsgarage till fantastiska replokaler för rockband, eller vad de nu spelar i framtiden, men det blir rätt dyra replokaler. En annan aspekt är ekonomisk hållbarhet. I flera kommuner fungerar det så att för varje parkeringsplats som byggs under ett hus så går du back ett antal hundratusen. Marknaden är inte beredd att betala den extra kostnaden för parkering. Ungdomar utan bil får betala för parkeringsplatsen antingen med hyran eller priset för bostadsrätten. De som inte nyttjar det subventionerar bilägarna. Om rationella och hållbara beslut skulle får råda, skulle vi definitivt bygga färre parkeringsplatser och bilberoendet fasas ut.
Artikel: Archus utvecklar framtidens städer
Archus grundades 1986 med drivkraften att vara stor nog att ta uppdrag som förändrar samhällen. I över 35 år har vi arbetat brett med arkitektur och stadsutveckling. Här berättar Erik Bruhn, vd på Archus Arkitektur och Michael Larsson, vd på Archus Development om hur de arbetar för att utveckla stadsdelar som vi både kan trivas i och som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara.
– Archus har sedan starten varit engagerad inom stadsutvecklingsfrågor. I Mälardalen har vi en näst intill obruten tradition av att få bidra i stora stadsutvecklingsprojekt som idag är realiserade. Exempel på dessa är Lilludden och Öster Mälarstrand i Västerås, säger Erik Bruhn, vd för Archus Arkitektur.
För åtta år sedan vidgade Archus verksamheten och bildade dotterbolaget Archus Development, som arbetar med affärs- och fastighetsutveckling. Bolagets vd Michael Larsson, berättar mer:
– Vår roll inom Archuskoncernen är att vi arbetar med att ta fram stadsdelar och driver stadsutvecklingsprojekt. Vi brinner för en hållbar stadsutveckling och arbetar med allt från att ta fram tidiga idéer till att ta hand om hela kedjan med affärsutveckling, ledning och förverkliga idéerna till färdiga byggrätter. Genom vårt tredje bolag i koncernen, Archus Partner kan vi även projektutveckla husen för våra kunder som vill få ”nyckeln i handen”. Det största projektet som vi arbetar med just nu kommer att bli totalt 8 000 bostäder, berättar Michael Larsson.
Hur skiljer sig tänket inom stadsutveckling idag från tidigare?
– Det har byggts områden där vi med årens lopp sett att det inte fungerat helt perfekt. Idag arbetar vi på ett helt annat sätt, inte minst så att en stadsdel har de funktioner som krävs för att fungera även för framtiden. Pandemin har till exempel accelererat behovet av service i närområdet, det gör att vi ser att behov och funktioner behöver lösas nära bostaden. Varje stadsdel behöver sina funktioner, där vissa stråk kan ha en typ av kvaliteter och andra stråk kan ha andra kvaliteter utan att konkurrera. När det byggs nya områden så ser alla framför sig att det ska vara en bottenvåning med butiker. Svenskars köp- och cafébeteende är samtidigt inte så omfattande, alla stråk kan inte fungera på det sättet. Då är det i stället bättre att satsa på caféer och butiker där det fungerar och skapa andra kvaliteter i övriga delar. Det blir bättre både för staden och invånarna. Idealet är en blandstad där vi får in alla kvaliteter. Där det inte finns så mycket bostäder idag, behöver vi bygga bostäder och vice versa, men också satsa på att göra tydliga stråk i staden, beskriver Michael.
Hur skapas en stadsmiljö som är socialt hållbar?
– Idag finns det mycket kunskap om det. När en stad ska fungera i praktiken så behöver vi skapa trygghet och sociala samband. Det finns mycket forskning, men det krävs även ett intresse från fastighetsbolag och politiken. Idag är det ett helt annat fokus på social hållbarhet än bara för 8–10 år sedan. För oss som arbetar med stadsutveckling är det många parametrar att ta hänsyn till, och inte minst hur vi vill leva i framtiden. Många stadsdelar tar 5–10 år i planprocessen, sedan ska det byggas. Av de stadsdelar som planeras idag dröjer det ända till 2040–2050 innan de sista som ska bo där flyttar in.
Hur siar man in i framtiden?
– Ett sätt är att prata med ungdomar. Där kan vi se att många är fokuserade på trygghetsfrågan. I det korta perspektivet kan de tro att de vill bo i gated communities, men är det dit vi vill med samhället? De känner sannolikt inte heller till vilka verktyg som finns inom stadsutveckling, däremot behöver vi lyssna på deras önskemål om en ökad trygghet. Det finns många sätt som vi kan arbeta med trygghet, allt från hur vi utformar stadsdelar, hur vi placerar byggnader, hur vi arbetar med ljus, hur fönster placeras och hur vi arbetar med torg och parker, säger Michael.
AI-teknologi i stadsbyggnadsprocessen
Ett område som håller på att förändra fastighetsbranschen är digitaliseringen och användandet av AI. Archus är ett av de första svenska arkitektföretagen som certifierats i planerings- och designverktyget SpaceMaker. Erik Bruhn berättar:
– När vi ritar ett projekt arbetar vi med konsulter för olika typer av analyser. Om vi kompletterar detta med AI-teknologi, kan vi med öppna data och enkla ingångsparametrar ta fram stadsdelar på ett snabbare och mer effektivt sätt.
Var finns den största nyttan?
– I dagsläget är det analyser av dagsljus och buller som vi ser den största nyttan. Nu kan vi snabbt få en validering på att våra lösningar håller. Ett annat område där vi också kan ha stor nytta av AI-teknologi är för att hitta den allra mest yteffektiva lösningen så att det blir så mycket byggbar yta det bara går och att man lägger pengar där det syns och gör nytta, förklarar Erik.
Michael lyfter även fram en annan stor framtidsfråga.
– Mobilitet är en stor diskussion idag. I stället för parkeringshus pratar vi om mobilitetshus, där du ansluter med bilen och sedan åker vidare med andra fordon. Om vi inte har bilar som står parkerade överallt så kan vi skapa helt andra stadsmiljöer i stället för stora boulevarder. Redan nu börjar det bli möjligt, alla har fått möjlighet att pröva på ett annat sätt med exempelvis elsparkscyklar. I framtiden kommer vi kunna ha samma beteende med bilar, där vi kallar på en självkörande bil på samma sätt som en taxi. Självklart kan vi omvandla parkeringsgarage till fantastiska replokaler för rockband, eller vad de nu spelar i framtiden, men det blir rätt dyra replokaler. En annan aspekt är ekonomisk hållbarhet. I flera kommuner fungerar det så att för varje parkeringsplats som byggs under ett hus så går du back ett antal hundratusen. Marknaden är inte beredd att betala den extra kostnaden för parkering. Ungdomar utan bil får betala för parkeringsplatsen antingen med hyran eller priset för bostadsrätten. De som inte nyttjar det subventionerar bilägarna. Om rationella och hållbara beslut skulle får råda, skulle vi definitivt bygga färre parkeringsplatser och bilberoendet fasas ut.
Dela denna nyhet
Datum
16 augusti, 2021
Skribent
Taggar
Relaterade nyheter
