Seminarium: Får äldre plats i den tidiga stadsplaneringen?
När: Tisdagen den 18 oktober kl 8.00-9.30, frukost serveras från kl 7.30.
Var: World Trade Center Restaurang, entré Kungsbron 1, Stockholm
Anmälan: Anmäl dig via e-mail till: soren.runsteen@seniorvarlden.com
Allt fler 80+ i befolkningen
Under 2020-talet kommer de stora barnkullarna från 1940-talet att bli över 80 år gamla. Det innebär att de kommer in i en ålder då större behov av vård och omsorg ofta inträder. Det ställer i sin tur särskilda krav på bostadsbeståndet och efterfrågan på nya bostäder med särskild inriktning på äldre, kan komma att öka på många håll.
Medellivslängden har ökat påtagligt och därmed andelen äldre personer i befolkningen. Var femte invånare i Sverige är 65 år eller äldre. Andelen varierar dock kraftigt mellan olika kommuner. Det finns kommuner där över 30 procent av invånarna är över 65 år.
Totalt sett förväntas Sveriges befolkning öka med cirka 775 000 personer 2019-2030. Av den ökningen förväntas över 40 procent ligga på åldrarna över 65 år och mer än en tredjedel på åldersgruppen över 80 år.
För att kunna möta bostadsefterfrågan från en åldrande befolkning behöver man från samhällets sida ha ett gott grepp om hur det nuvarande bostadsbeståndet ser ut i olika delar av kommunen och hur de äldre invånarna bor idag.
Vad händer med de bostäder som planeras för framtiden?
Med exempel från verkligheten kan vi visa på vikten av att tidigt utreda de äldres behov i stadsplaneringen för att underlätta ett långt kvarboende med hög livskvalitet. Vi reflekterar över utformning, gestaltning, upphandling och drift och tar lärdom från genomförda projekt.
• Hur har man gått till väga för att försöka beakta äldres plats i stadsplanering så väl som i enskilda bostadsprojekt?
• Vad kan vi göra med enkla medel?
• Hur kan vi öka samverka mellan bostadsutvecklare, organisationer och myndigheter?
• Hur kan vi genom god planering minska investering och driftkostnader?
• Finns det hinder i detaljplaner som begränsar möjligheter att skapa boende för äldre?
• Vad kan vi lära av WHOs satsning på ”Age friendly cities”?
Medverkande:
- Michael Larsson, VD Archus Development
- Mari Johansson, Arkitekt SAR/MSA, Archus
- Anders Berglind, Affärsutvecklare, Wästbygg AB
- Fredrik von Platen, sakkunnig bostadsfrågor, SPF Seniorerna
- Sören Runsteen, v.ordf och moderator, SeniorVärlden
Seminarium: Får äldre plats i den tidiga stadsplaneringen?
När: Tisdagen den 18 oktober kl 8.00-9.30, frukost serveras från kl 7.30.
Var: World Trade Center Restaurang, entré Kungsbron 1, Stockholm
Anmälan: Anmäl dig via e-mail till: soren.runsteen@seniorvarlden.com
Allt fler 80+ i befolkningen
Under 2020-talet kommer de stora barnkullarna från 1940-talet att bli över 80 år gamla. Det innebär att de kommer in i en ålder då större behov av vård och omsorg ofta inträder. Det ställer i sin tur särskilda krav på bostadsbeståndet och efterfrågan på nya bostäder med särskild inriktning på äldre, kan komma att öka på många håll.
Medellivslängden har ökat påtagligt och därmed andelen äldre personer i befolkningen. Var femte invånare i Sverige är 65 år eller äldre. Andelen varierar dock kraftigt mellan olika kommuner. Det finns kommuner där över 30 procent av invånarna är över 65 år.
Totalt sett förväntas Sveriges befolkning öka med cirka 775 000 personer 2019-2030. Av den ökningen förväntas över 40 procent ligga på åldrarna över 65 år och mer än en tredjedel på åldersgruppen över 80 år.
För att kunna möta bostadsefterfrågan från en åldrande befolkning behöver man från samhällets sida ha ett gott grepp om hur det nuvarande bostadsbeståndet ser ut i olika delar av kommunen och hur de äldre invånarna bor idag.
Vad händer med de bostäder som planeras för framtiden?
Med exempel från verkligheten kan vi visa på vikten av att tidigt utreda de äldres behov i stadsplaneringen för att underlätta ett långt kvarboende med hög livskvalitet. Vi reflekterar över utformning, gestaltning, upphandling och drift och tar lärdom från genomförda projekt.
• Hur har man gått till väga för att försöka beakta äldres plats i stadsplanering så väl som i enskilda bostadsprojekt?
• Vad kan vi göra med enkla medel?
• Hur kan vi öka samverka mellan bostadsutvecklare, organisationer och myndigheter?
• Hur kan vi genom god planering minska investering och driftkostnader?
• Finns det hinder i detaljplaner som begränsar möjligheter att skapa boende för äldre?
• Vad kan vi lära av WHOs satsning på ”Age friendly cities”?
Medverkande:
- Michael Larsson, VD Archus Development
- Mari Johansson, Arkitekt SAR/MSA, Archus
- Anders Berglind, Affärsutvecklare, Wästbygg AB
- Fredrik von Platen, sakkunnig bostadsfrågor, SPF Seniorerna
- Sören Runsteen, v.ordf och moderator, SeniorVärlden
Relaterade nyheter
