
Möt Mohamad Sawas – från flykting till fast anställning
Hos Archus jobbar personer från mer än 20 olika länder. En av dem är arkitekten Mohamad Sawas, som kom till Sverige från Syrien för fyra år sedan. Idag pratar han flytande svenska, har fast uppehållstillstånd och är delaktig i att rita det nya Västerås. Och han stortrivs!
Men vi backar bandet en aning. Hur kom du i kontakt med Archus?
- Efter två månader utan sysselsättning i Sverige ringde jag på hos vår granne Eva i Surahammar och frågade om hon kunde hjälpa mig. Jag ville ha ett jobb, lära mig svenska och det svenska samhället. Eva såg på Facebook att Archus sökte arkitektpraktikanter och tipsade Margareta Löfgren, kontorschef på Archus i Västerås, om mig. Jag fick komma på intervju och fick platsen. Sedan en tid tillbaka är jag tillsvidareanställd som arkitekt.
Berätta om den första tiden?
- Jag kunde ingen svenska alls när jag började här, så första veckan pratade vi engelska med varandra. Men jag ville lära mig språket så fort som möjligt. Det är nyckeln till allt, så från andra veckan pratade vi bara svenska. Martin Wentz, som varit min mentor sedan jag började hos Archus, har betytt väldigt mycket. Utan honom hade jag inte lärt mig språket, fått nya vänner och kommit in i arbetet så fort.
Du utbildade dig till arkitekt i Syren. Hur ser skillnaderna ut mellan Sverige och Syrien?
- Oj, det är stora skillnader! I Syrien bor man generellt väldigt stort i förhållande till Sverige. Det är inte ovanligt med lägenheter på 300 kvadratmeter. Och vi har helt olika smak i inredning. I Syrien är det mycket marmor överallt. Det är också skillnad på hur man bygger husen eftersom det är ett helt annat klimat. Det har varit mycket nytt för mig. Archus förstod det från början och gjorde en bra plan för att lära mig hur det fungerar i Sverige.
Vad är det bästa med Archus?
- Den välkomnande miljön och att vi har så roligt tillsammans! Utan Archus hade jag inte lärt mig språket eller kommit in i det svenska samhället. Nu får jag vara med och rita morgondagens Västerås. Det är en fantastisk känsla!
Möt Mohamad Sawas – från flykting till fast anställning
Hos Archus jobbar personer från mer än 20 olika länder. En av dem är arkitekten Mohamad Sawas, som kom till Sverige från Syrien för fyra år sedan. Idag pratar han flytande svenska, har fast uppehållstillstånd och är delaktig i att rita det nya Västerås. Och han stortrivs!
Men vi backar bandet en aning. Hur kom du i kontakt med Archus?
- Efter två månader utan sysselsättning i Sverige ringde jag på hos vår granne Eva i Surahammar och frågade om hon kunde hjälpa mig. Jag ville ha ett jobb, lära mig svenska och det svenska samhället. Eva såg på Facebook att Archus sökte arkitektpraktikanter och tipsade Margareta Löfgren, kontorschef på Archus i Västerås, om mig. Jag fick komma på intervju och fick platsen. Sedan en tid tillbaka är jag tillsvidareanställd som arkitekt.
Berätta om den första tiden?
- Jag kunde ingen svenska alls när jag började här, så första veckan pratade vi engelska med varandra. Men jag ville lära mig språket så fort som möjligt. Det är nyckeln till allt, så från andra veckan pratade vi bara svenska. Martin Wentz, som varit min mentor sedan jag började hos Archus, har betytt väldigt mycket. Utan honom hade jag inte lärt mig språket, fått nya vänner och kommit in i arbetet så fort.
Du utbildade dig till arkitekt i Syren. Hur ser skillnaderna ut mellan Sverige och Syrien?
- Oj, det är stora skillnader! I Syrien bor man generellt väldigt stort i förhållande till Sverige. Det är inte ovanligt med lägenheter på 300 kvadratmeter. Och vi har helt olika smak i inredning. I Syrien är det mycket marmor överallt. Det är också skillnad på hur man bygger husen eftersom det är ett helt annat klimat. Det har varit mycket nytt för mig. Archus förstod det från början och gjorde en bra plan för att lära mig hur det fungerar i Sverige.
Vad är det bästa med Archus?
- Den välkomnande miljön och att vi har så roligt tillsammans! Utan Archus hade jag inte lärt mig språket eller kommit in i det svenska samhället. Nu får jag vara med och rita morgondagens Västerås. Det är en fantastisk känsla!