Utflyktsboom i pandemins spår

I takt med att sta­den för­tä­tas ställs hög­re krav på par­ker och gatu­mil­jö­er för att sva­ra upp mot att allt fler män­ni­skor ska sam­sas på en mind­re yta. Vi vill träf­fas ute och umgås, både i och runt om sta­den. Det är någ­ra av tren­der­na som Archus spår kom­mer att påver­ka mor­gon­da­gens land­skaps­ar­ki­tek­tur myc­ket.

När allt fler stä­der för­tä­tas sam­ti­digt som utrym­me för djur- och växt­liv behö­ver främ­jas, mås­te natur­li­ga eko­sy­stem gestal­tas i sta­den och befint­li­ga och nyska­pa­de eko­system­tjäns­ter över­vä­gas. Det blir allt mer aktu­ellt med inner­går­dar som bju­der in till både egna och gemen­sam­ma akti­vi­te­ter, från att laga mat till­sam­mans till att nju­ta av en vac­ker utom­hus­mil­jö. För män­ni­skor vill träf­fas spon­tant utom­hus, anting­en i par­ker, i gatu­rum eller på den gemen­sam­ma går­den där de bor.

Vi ser ock­så att det fin­nas en ökad ödmjuk­het för befint­li­ga vär­den och vil­jan att beva­ra och åter­an­vän­da exem­pel­vis vege­ta­tion och bygg­nads­ma­te­ri­al. Vid explo­a­te­ring kom­mer över­vä­gan­den om det finns något i områ­det eller på tom­ten som kan åter­an­vän­das eller om det finns natur eller vege­ta­tion som bidrar med vär­de­ful­la eko­system­tjäns­ter som ska spa­ras bli allt van­li­ga­re istäl­let för snab­ba beslut att riva och schak­ta bort. Nyt­tan av eko­system­tjäns­ter och häl­so­för­de­lar av träd och gröns­ka gene­rellt är tyd­li­ga och vi kom­mer att se and­ra pri­o­ri­te­ring­ar i fram­ti­den än hit­tills mel­lan till exem­pel par­ke­ring­ar och träd i gatu­rum.

I år har FN:s kon­ven­tion om bar­nets rät­tig­he­ter bli­vit svensk lag. I lagen finns fle­ra skriv­ning­ar som är rele­van­ta för utform­ning­en av ute­mil­jö­er. Exem­pel­vis hand­lar det om att barn har rätt till lek, vila och fri­tid. Vi ser att barn­kon­se­kven­sa­na­ly­ser efter­frå­gas i allt fler pro­jekt och att bar­nens per­spek­tiv behö­ver fin­nas med tidigt i pla­ne­ring­en.

 

Dags för kom­mu­ner­na att moder­ni­se­ra sina gatu­rum, par­ker och fri­lufts­om­rå­den

I Coro­na­pan­de­mins spår har många upp­levt att när­he­ten till pro­me­nad­stråk och naturmil­jö­er spe­lar en allt vik­ti­ga­re roll, både som start för en arbets­dag på hem­ma­kon­to­ret och på fri­ti­den. En dag­lig pro­me­nad runt i närmil­jön har hjälpt många att få in en dag­lig rutin och en käns­la av att gå till och från arbe­tet.

En skogs­pro­me­nad har ock­så bli­vit lös­ning­en för många att träf­fas på ett trev­ligt och säkert sätt. Park, fri­lufts­om­rå­den och natur­re­ser­vat kring stä­der­na har fått mångt fler besö­ka­re. Det nyupp­täck­ta sto­ra intres­set för att vand­ra i natu­ren har fått en extra skjuts och nu upp­le­ver kom­mu­ner att det är dags att moder­ni­se­ra och reno­ve­ra och utveck­la områ­de­na.

Vi tror ock­så att ännu fler kom­mer att använ­da cykeln som trans­port­me­del i sta­den. Det går hand i hand med intres­set för både håll­bar­het och häl­sa. När cyk­lar­na blir fler och snab­ba­re stäl­ler det krav på oli­ka typer av cykel- och gång­vä­gar för att ska­pa en tryg­ga­re gatu­struk­tur. Vi kom­mer att se stråk för oli­ka cykel­has­tig­he­ter och för gåen­de och rörel­se­hind­ra­de. Offent­li­ga cykel­ser­vicesta­tio­ner och väder­skydd för par­ke­ra­de cyklar blir ock­så allt van­li­ga­re, lik­som möj­lig­he­ten att låna en cykel över dagen.

En annan trend är att kli­mat­för­änd­ring­ar påver­kar den gestal­ta­de livsmil­jön. Fokus på dag­vat­ten­han­te­ring ökar i pla­ne­ring­en. Här behövs nytän­kan­de och mer inno­va­tion! Vi mär­ker att fle­ra kom­mu­ner är öpp­na för att tes­ta oprö­va­de lös­ning­ar med kana­ler och väx­ty­tor som tar emot sto­ra vat­ten­mäng­der. Öpp­na lös­ning­ar där vatt­net är syn­ligt i till exem­pel dam­mar och väx­ter som sam­lar upp och renar dag­vat­ten ska­par vack­ra utom­hus­mil­jö­er och blir vik­ti­ga våt­marks­bi­o­to­per.

Extre­ma­re väder med mer neder­börd och läng­re peri­o­der av tor­ka stäl­ler hög­re krav på väx­ter och ytbe­lägg­ning­ar, men öpp­nar ock­så upp för väx­ter som tidi­ga­re inte varit aktu­el­la på våra bredd­gra­der. Träd som tidi­ga­re varit för käns­li­ga för vårt kli­mat blir allt van­li­ga­re i stads­bil­den. Sam­ti­digt är det vik­tigt att bibe­hål­la vår inhems­ka flo­ra och fau­na. Väx­ter­nas eko­system­tjäns­ter får ock­så en mer bety­dan­de roll för för­bätt­ring av luft­kva­li­tén, ned­ky­lan­de effekt och pol­li­ne­ring i sta­den.

 

Mor­gon­da­gens tren­der inom land­skaps­ar­ki­tek­tur;

  • Land­skaps­ar­ki­tek­tu­ren inte­gre­rats i sam­hälls­byg­gan­det där såväl soci­a­la som eko­lo­gis­ka frå­gor får ökad bety­del­se.
  • Ökad ödmjuk­het för befint­li­ga vär­den och vil­ja att beva­ra och åter­an­vän­da exem­pel­vis vege­ta­tion och bygg­nads­ma­te­ri­al.
  • Barn­kon­se­kven­sa­na­ly­ser efter­frå­gas i allt fler pro­jekt.
  • Kom­mu­ner­na kom­mer att behö­va moder­ni­se­ra och reno­ve­ra och utveck­la sina par­ker, fri­lufts­om­rå­den och natur­re­ser­vat.
  • Fler stråk för oli­ka cykel­has­tig­he­ter och för gåen­de och rörel­se­hind­ra­de.
  • Offent­li­ga cykel­ser­vicesta­tio­ner och väder­skydd för par­ke­ra­de cyklar blir ock­så allt van­li­ga­re.
  • Stör­re fokus på väg­le­dan­de lös­ning­ar där möble­ring och mate­ri­al­be­hand­ling används för att mins­ka kon­flik­ter som kan upp­stå mel­lan el-cyklar och alla and­ra som nytt­jar gaturum­met.
  • Fokus på dag­vat­ten­han­te­ring ökar i pla­ne­ring­en – fle­ra kom­mu­ner är öpp­na för att tes­ta oprö­va­de lös­ning­ar.
  • Träd som tidi­ga­re varit för käns­li­ga för vårt kli­mat blir allt van­li­ga­re i stads­bil­den.
DELA
Share