Möt Mohamad – från flykting till fast anställning

Hos Archus job­bar per­so­ner från 14 oli­ka län­der. En av dem är arki­tek­ten Moha­mad Sawas, som kom till Sve­ri­ge från Syri­en för två år sedan. Idag pra­tar han fly­tan­de svens­ka, har fast uppe­hålls­till­stånd och är del­ak­tig i att rita det nya Väs­terås. Och han stortrivs!

Men vi bac­kar ban­det en aning. Hur kom du i kon­takt med Archus?

- Efter två måna­der utan sys­sel­sätt­ning i Sve­ri­ge ring­de jag på hos vår gran­ne Eva i Sura­ham­mar och frå­ga­de om hon kun­de hjäl­pa mig. Jag vil­le ha ett jobb, lära mig svens­ka och det svens­ka sam­häl­let. Eva såg på Face­book att Archus sök­te arki­tektprak­ti­kan­ter och tip­sa­de Mar­ga­re­ta Löf­gren, kon­tors­chef på Archus i Väs­terås, om mig. Jag fick kom­ma på inter­vju och fick plat­sen. Sedan en tid till­ba­ka är jag tills­vi­da­re­an­ställd som arki­tekt.

Berät­ta om den förs­ta tiden?

- Jag kun­de ing­en svens­ka alls när jag bör­ja­de här, så förs­ta vec­kan pra­ta­de vi eng­els­ka med varand­ra. Men jag vil­le lära mig språ­ket så fort som möj­ligt. Det är nyc­keln till allt, så från and­ra vec­kan pra­ta­de vi bara svens­ka. Mar­tin Wentz, som varit min men­tor sedan jag bör­ja­de hos Archus, har betytt väl­digt myc­ket. Utan honom hade jag inte lärt mig språ­ket, fått nya vän­ner och kom­mit in i arbe­tet så fort.

Du utbil­da­de dig till arki­tekt i Syren. Hur ser skill­na­der­na ut mel­lan Sve­ri­ge och Syri­en?

- Oj, det är sto­ra skill­na­der! I Syri­en bor man gene­rellt väl­digt stort i för­hål­lan­de till Sve­ri­ge. Det är inte ovan­ligt med lägen­he­ter på 300 kvadrat­me­ter. Och vi har helt oli­ka smak i inred­ning. I Syri­en är det myc­ket mar­mor över­allt. Det är ock­så skill­nad på hur man byg­ger husen eftersom det är ett helt annat kli­mat. Det har varit myc­ket nytt för mig. Archus för­stod det från bör­jan och gjor­de en bra plan för att lära mig hur det fun­ge­rar i Sve­ri­ge.

Vad är det bäs­ta med Archus?

- Den väl­kom­nan­de mil­jön och att vi har så roligt till­sam­mans! Utan Archus hade jag inte lärt mig språ­ket eller kom­mit in i det svens­ka sam­häl­let. Nu får jag vara med och rita mor­gon­da­gens Väs­terås. Det är en fan­tas­tisk käns­la!

DELA
Share